Så behandlar du stressutslag i ansiktet - Orsak och behandling

Vad är stressutslag?

Stressutslag visar sig i form av upphöjda utslag på huden, och deras färg kan variera beroende på personens hudton. Dessa utslag förekommer ofta i ansiktet, på bröstet eller på nacken under perioder av hög stress. Stressutslag är en reaktion på känslomässig stress. En studie från 2018, som undersökte medicinstudenter över en längre period, indikerade starkt att olika hudtillstånd, inklusive utslag kan uppstå på grund av stress. För personer med befintliga hudtillstånd kan stressutslag förvärra tillståndet, även om det kanske inte nödvändigtvis tar formen av nässelfeber. Exempel på hudtillstånd där symptomen kan förvärras inkluderar: 

• Psoriasis
• Eksem (dermatit)
• Kontaktdermatit

För vissa människor kan ett stressutslag i form av nässelfeber uppstå över hela kroppen, men det förefaller enligt erfarenheter oftare på ansikte, bröst och nacke. 

Vad orsakar stressutslag?

Ökade kortisolnivåer och försämrat immunförsvar: Varje gång du känner dig stressad frisätter kroppen ett hormon som kallas kortisol. Frisättning av kortisol i rimliga nivåer är väsentligt för kroppen och bidrar till förstärkning av immunsystemet samt förebygger inflammation. Har du däremot långa perioder med höga nivåer av kortisol kan kroppen börja vänja sig vid att ha för mycket kortisol i blodet. Detta leder till en motsatt effekt på kroppen, inflammation bildas och immunförsvaret försvagas. När immunförsvaret är försvagat och produktionen av hormoner ökar, som exempelvis talgproduktionen kan det leda till akne eller akneliknande utslag.

Nedsatt förmåga att reglera inflammation: När kroppens förmåga att reglera inflammation nedsätts ökar risken för utslag eller andra hudtillstånd. 

Nedsatt hudbarriärfunktion: Stress påverkar också hudens barriärfunktion negativt. Det kan påverka hudens förmåga att behålla fukt och fungera som en skyddande barriär. En nedsatt hudbarriär kan öka risken för torrhet och irritation, vilket kan resultera i utslag eller förvärra befintliga utslag.

Ökad produktion av histamin: Histamin har flera nödvändiga funktioner i kroppen, och dess roll sträcker sig över immunsystemet, inflammation, matsmältning och neurologiska processer. I sammanhanget av utslag, inklusive nässelutslag (urtikaria), kan histamin frisättas och orsaka ökad genomsläpplighet i blodkärlen, vilket leder till mindre läckage av vätska till omkringliggande vävnader. Detta resulterar i upphöjda, kliande blåsor som är förknippade med nässelutslag.  

Hur kan jag identifiera att det är ett stressutslag och inte något annat hudtillstånd?

Stressutslag manifesterar sig på olika sätt och kan vara svåra att identifiera. Vi kommer att titta på specifika kännetecken, såsom utseende, storlek och form, förändringar i färg, samt klåda och svullnad. 

Utseende: Stressutslag tar ofta formen av nässelutslag, vilket är upphöjda, kliande och svullna områden på huden. 

Storlek och form: Stressutslag kan variera i storlek från små prickar till större områden och kan ibland förenas för att skapa ännu större kvaddlar. Dessa kan sträcka sig från storleken av en blyertspenna till motsvarande en middagstallrik.

Förändringar i färg: På mörk hud syns stressutslag som upphöjda fläckar i en nyans av rosa eller något mörkare än den naturliga hudtonen. På ljus hud tenderar de att framstå som röda eller rosa missfärgningar.

Klåda och svullnad: Områden som drabbas av stressutslag är vanligtvis kliande, och du kan även uppleva en stickande eller brännande känsla vid beröring.

Varaktighet: Stressutslag har en tendens att komma och gå och kan flytta från en del av kroppen till en annan. Utslagen kan försvinna inom några timmar till några dagar, särskilt om den underliggande stressen minskar. Tillfälliga stressutslag kan försvinna inom 24 timmar, medan kroniska stressutslag kan vara mer långvariga. Om stressen fortsätter eller blir kronisk kan utslagen dock komma tillbaka eller kvarstå under längre tid.

Återkommande: Även om ett enskilt stressutslag vanligtvis försvinner inom 24 timmar kan nya stressutslag uppstå när de gamla försvinner. Om du upplever flera episoder av utslag kan symtomen pågå i cirka 6 veckor, vilket anses vara akuta stressutslag.

I sällsynta fall kan symtomen kvarstå längre än 6 veckor, vilket då betraktas som kroniska stressutslag. Kännetecknen vi har nämnt kan variera mellan olika hudtyper och individer. Om du misstänker att du har stressutslag rekommenderas det alltid att söka professionell medicinsk rådgivning för korrekt diagnos och behandling.

Vilka behandlingsalternativ finns tillgängliga för stressutslag?

Stressutslag tenderar ofta att lösa sig själva utan behov av behandling. Ibland kan det vara klokt att avvakta och se hur situationen utvecklas. Om utslagen blir mer långvariga eller återkommande finns det flera behandlingsalternativ att överväga.

Antihistaminer 

Det mest använda behandlingsalternativet för stressutslag är receptfria antihistaminer. Dessa kan lindra symtom som klåda. Exempel på antihistaminer inkluderar cetirizine (Zyrtec), fexofenadine (Allegra)

LED-Ljusterapi

Studier har visat att LED-ljusterapi kan vara fördelaktig för att lindra stressutslag genom att positivt påverka hudens hälsa och främja cellproduktionen. De olika färgerna inom LED-ljusterapi har varierande effekter på huden, och vissa av dem har bekräftats vara särskilt effektiva mot stressutslag.

Rött ljus: Det röda ljuset inom LED-ljusterapi har en antiinflammatorisk effekt på huden. När huden blir inflammerad, blir den känslig och kan orsaka obehag som rodnad och svullnad. Inflammation uppstår när vissa ämnen, som histamin och cytokiner, släpps ut i huden.

De antiinflammatoriska egenskaperna som röd ljusterapi har kan effektivt lindra utslag och svullnad. Rött ljus stimulerar också kollagenproduktionen, främjar läkning och förbättrar blodcirkulationen, vilket hjälper till att läka utslagen snabbare.

Blå ljusterapi: Blå ljusterapi kan vara fördelaktigt för att bekämpa bakterier och minska inflammation. Det kan vara särskilt användbart för personer som upplever en mer akneliknande form av utslag.

Blått ljus kan hjälpa till att minska överproduktionen av olja och främja en klarare hud. Blåljusbehandling använder ljus med kortare våglängd och fokuserar på det översta lagret av huden, även känt som epidermis, där den största ansamlingen av bakterier i huden finns.

Vitt ljus/laserljus: Vitt ljus/laserljus tränger djupare in i huden och kan stimulera cellprocesser. Vitt/laser ljusterapi kan ha gynnsamma effekter på stressutslag genom att påverka hudens hälsa positivt.

Ljuset stimulerar cellförnyelse, vilket ökar produktionen av nya hudceller och främjar läkning av skadad hud. Dessutom förbättrar det blodcirkulationen i huden, vilket kan minska inflammation och stödja läkningsprocessen. Effekten sträcker sig även till ökad produktion av kollagen, ett viktigt protein för hudens struktur och elasticitet.

För att behandla stressutslag med LED-ljusterapi rekommenderas användning av både rött och blått ljus. Denna kombination kan lugna inflammation, främja läkning och förbättra hudens övergripande hälsa. Att vara konsekvent med användningen och följa rekommendationerna för LED-ljusterapi är viktigt för att uppnå önskade resultat.

Krämer 

Krämer mot klåda kan vara effektiva för att lindra besvären vid stressutslag. Särskilt framtagna krämer för att behandla klåda och lugna irriterad hud kan vara användbara vid hantering av stressutslag. Hitta rätt krämer mot klåda som passar dig på Apoteket. Det är viktigt att välja en kräm med naturliga ingredienser och återfuktande egenskaper.

Naturliga behandlingsmetoder hemma

Kyla ner det drabbade området: Applicera en kall kompress eller handduk på området med utslag. Kyla kan temporärt dämpa nerver som signalerar klåda till hjärnan och ge omedelbar lindring. Kyla har även en sammandragande effekt på blodkärlen, vilket kan minska blodflödet till det påverkade området och därigenom minska svullnad och rodnad.

Hälsa och livsstil: Se till att dricka tillräckligt med vatten, begränsa alkohol och koffein, undvik varma duschar och hög luftfuktighet, samt undvik tighta kläder och friktion mot huden.

När ska jag söka vård för stressutslag?

Om symtomen förvärras eller varar längre än 6 veckor kan man söka vård. Kroniska stressutslag kan kräva medicinsk behandling.

Läkaren kan skriva ut starkare antihistaminer, kortikosteroider, monoclonal antikropp (t.ex. omalizumab), cyclosporine, montelukast eller andra läkemedel beroende på hur allvarliga stressutslagen är. 

Om utslaget är kopplat till en befintlig hudsjukdom som psoriasis eller rosacea, konsultera med läkaren för att justera behandlingsregimen vid behov.

Vid svullnad i läppar eller ansikte, andningssvårigheter eller väsande andning, sök omedelbart akutvård. 

Hur motverkar jag stress och ångest?

At motverka stress och ångest kan se olika ut för olika personer. För att på enklast möjliga sätt komma åt grundproblemet till din ångest är det viktigt att söka professionell hjälp. För vissa kan ångest försvinna med daglig träning och meditation, men för andra räcker det inte. I de fallen kan medicinering vara aktuellt. Då är det viktigt att noggrant konsultera med en psykolog eller läkare för att komma fram till en individuellt anpassad behandlingsplan med medicinering som passar dina behov bäst.

Sammanfattning

Stress är inte bara en mental påfrestning utan kan även lämna sina spår på vår hud. Genom att förstå kopplingen mellan stress och hudproblem, som akne, torr hud och stressutslag, kan vi ta steg mot bättre hudhälsa. Stressutslag går alltid att behandla och är sällan ett allvarligt medicinskt tillstånd. Det kan dock vara ett tecken på att det är dags att varva ner och försöka hitta en balans i livet med mindre stress och oro. Din hud är en spegel av ditt välbefinnande, så ta hand om både din inre och yttre hälsa för en strålande hud och ett lugnare sinne.